engelskaDiagnosis: Unbranched rays of dorsal fin 8; branched rays of dorsal fin 8; unbranched rays of anal fin 3; branched rays of anal fin 5; unbranched rays of pectoral fin 1; branched rays of pectoral fin 15-17; unbranched rays of ventral fin 2; branched rays of ventral fin (7); caudal fin 19; lateral line scales 54-63; scales above the lateral line 13-15(16); scales below lateral line 7-10; pharyngeal teeth 5.3.2-2.3.5; branchial spines 11-12(14); vertebrae 43-44. Body shape typical of the genus. Mouth inferior with thick and fleshy lips, covered by papillae on the entire surface. Lower lip delimited from the mentum by a grove, having a large median lobe. Last unbranched ray of the dorsal fin spiny, more slender than that of B. barbus. About two denticles per millimeter along the basal half of dorsal's fin posterior margin. No denticles along its apical half. This spiny ray is higher than that of B. macedonicus, with height varying between 20.8 and 23.3 % of standard length. Dorsal fin with concave margin. Head shorter than in the most of the other Barbus species with spiny dorsal rays, ranging from 20.4 to 21.7% of standard length (Ref. 56080).
Visa översättning
Översatt från engelska av BING
Denna översättning är endast vägledande. På grund av den dåliga kvaliteten av källtexten finns de morfologiska beskrivningarna på engelska bara i BETA-versionen av systemet. I senare utgåvor kommer informationen att finnas på flera språk.
svenskaDiagnos: Antal ogrenade strålar av ryggfena 8. Grenade strålar av ryggfena 8. antal ogrenade strålar av analfena 3. Grenade strålar av analfena 5. antal ogrenade strålar av bröstmuskeln fin 1, Grenade strålar av bröstmuskeln fin 15-17; antal ogrenade strålar av ventrala fin 2; Grenade strålar av ventrala fin (7). stjärtfenan 19. sidolinje skalor 54-63. skalor ovanför sidolinje 13-15(16); skalorna nedan sidolinje 7-10. svalget tänder 5.3.2-2.3.5; gäl ryggar 11-12(14); Kotor 43-44. Kroppsformen är typiska för släktet. Mun sämre med tjock och köttiga läppar, omfattas av papiller på hela ytan. Underläppen av en skogsdunge, att ha en stor median LOB avgränsat från tjänsteleverantö. Senaste antal ogrenade stråle av ryggfenan taggig, smalare än B. barbus. Om två denticles per millimeter längs den basala delen av dorsala 's fin bakre marginal. Ingen denticles längs dess apikala halvan. Denna taggig ray är högre än för B. macedonicus, med höjd varierar mellan 20,8 och 23,3% av standard längd. Ryggfenan med konkav marginal. Huvudet kortare än i flesta andra Barbus arter med taggig dorsala strålar, alltifrån 20,4 till 21,7% av standard längd (Ref. 56080).